Bastun är historiskt sett nog den viktigaste byggnaden i åtminstone den nordiska kulturen. Där finns det viktiga för hygien året om vatten och värme. Och inte enbart för regelbunden kroppsvård och klädtvätt, utan också då det behövs vid förlossning av barn och sjukvård samt till sist hantering av den döda före begravning. Ända till 1950-talet var det inte ovanligt på landsorten att föda hemma i bastun. Därtill användes bastun förr i tiden ofta till att preparera livsmedel och andra produkter med torkning eller rökning.
    Den vanligaste bastun hos oss är en s k torrbastu. Den relativa luftfuktigheten är aldrig högre än det normala 50-60%. Under det varma badet är luften mycket torr, bara ca 30% fuktinnehåll, även med riklig vattenanvändning.
    En gammal variant är rökbastu. Den har ingen skorsten, så röken måste vädras ut innan man badar. Det finns också ångbastu, eller turk, med fuktighet uppemot 100% – då kan det vara så tjockt att man inte ser något.

I Finland är bastun en gammal men levande tradition. Det märks inte minst i språket. Bastuvärmen har ett eget namn liksom att kasta vatten på stenarna (löyly, heittää löylyä). Så har även björkruskan och dess användning ett namn (vihta /vihtoa eller vasta /vastoa, som faktiskt har germanskt ursprung <kvast).
    Bastu är självklar standard i alla byggnader, inte bara villor. I flerfamiljshus finns åtminstone en gemensam som de boende turas om att boka. Ofta finns en bastu i varje lägenhet, även de minsta. I städernas äldre kvarter är det vanligt med kvartersbastu med avdelningar för damer, herrar och familjer.

I Sverige är bastukulturen tyvärr inte lika utbredd. I många hus finns bastu, men folk badar ändå inte. Rummet användes istället som förråd, klädtorkrum, fotolabb och annat – t ex till vintillverkning... Det finns inte heller någon bastuvokabulär. Vi får nöja oss med uttryck som ’kasta bad’ och ’björk- eller basturuska’. Att slå sig med ruskan kunde kanske kallas ’kvasta björk’. Även om ’kvast’ kan föra tankarna till sopkvast, ett risknippe utan ett enda blad. (Kom gärna med förslag på nya bastu-ord!)

Läs mer » Historia och kultur

Bastutyper
Ordet bastu är en förkortning av badstuga, vilket beskriver vad denna inrättning främst är avsedd för. Vissa tror att den ska användas som värmestuga eller torkskåp. Det finns pyttesmå modeller utan varken vatten, golvbrunn eller ventilation!!! Och färdiga ’kuber’ som föreslås att ställas i ett vardagsrum.

Läs mer om några varianter » Originella bastur

Riktiga bastur och kaminer finns i olika typer och storlekar. Bastun kan vara en fristående liten stuga eller inrymd i en större bostadsbyggnad. Utförandet kan vara allt mellan primitivt och luxuöst efter smak och badvanor.
   Den enklaste bastun består bara av själva värmerummet, med vedeldad kamin. Där tvättar man sig också, och vattnet får bäras in då inget rinnande vatten finns. Vattnet värms i en metallbehållare som sitter ihop med kaminen.
    Vedkaminer finns i två huvudtyper: den ena har stort stenmagasin som tar lång tid att värma upp och kräver mycket ved. Stenmängden lagrar värmen under många timmar. Den andra typen är mindre och värms snabbt, men börjar svalna inom någon timme efter att elden falnat. För normalbad brukar det räcka, så vedåtgången blir liten. Vill man bada längre – om fler badare dyker upp oväntat – är det bara att slänga in mer ved. Eftervärmen är också behaglig för tvagning, om den sker i samma rum. Således inget energislöseri.
    En något mer avancerad bastu har ett separat rum för tvagning, eventuellt också kallvattenledning. Där finns då oftast en gryta med vedeldning för varmvattnet.
    Att ordna ved, elda och bära in vatten kräver en del arbete och tar tid. Men det kan också vara en del av en lustfylld procedur. Rinnande varmvatten är förstås bekvämt.
    En elkamin ställer man in för önskad temperatur och sätter på med en knapptryckning och blir varm på en kvart. Den kan monteras in även i små lägenhetsbastur. Alla byggförhållanden medger ingen eldstad även om man så önskade.

Energiaspekter
En vedeldad bastu utan dusch är mycket energisnål, och därmed miljövänlig. Ved är inte dyrt och ofta får man tag på gratis virke. Vissa sopor, t ex mjölförpackningar, blir bra bränsletillskott. Vattnet värms ’på köpet’. När det inte rinner från kranen / duschen blir förbrukningen minimal. Man blandar varmt och kallt i en balja som man öser ur med skopa för att skölja sig. 15-20 liter per person brukar räcka. Som jämförelse går det åt minst det dubbla även i en snabbdusch, ett halvfullt badkar rymmer 200 liter!

Syftet med bastu
är en djup rengöring av både kropp och själ. Det är ett utmärkt sätt att vårda sig själv. Det bör göras med hängivelse, så ägna en hel kväll endast åt bastubad utan något annat störande på schemat.
    Man ska kunna sitta i bastun en längre stund och det ska skänka välbehag. Temperaturen ska vara lagom – i ljummen värme blir man bara dåsig, i för hög hetta kan man inte vara värst länge. Bastu helt utan vatten blir för torr och gör det svårt att andas.
    Somliga använder bastun som bantningsinrättning. Visst, man kan ’minska i vikt’ – tillfälligt. Det enda som försvinner från kroppen är vatten genom den rikliga svettningen. Kroppen kommer snart att behöva återställa vätskebalansen, längre tids vattenbrist skulle bli skadligt. Drick därför före, under och efter badet. Då bastubad i viss mån är även fysiskt ansträngande, gör man kanske av med några extra kalorier. Men kroppsfettet varken smälter eller brinner bort i nämnvärda mängder. Att med sådana påståenden marknadsföra diverse prylar – bastusittboxar, sauna-belts etc – är lurendrejeri.
    Värmen gör att man slappnar av både kropp och själ, avsvalkning gör att man piggnar till. Växling ett flertal gånger mellan dessa tillstånd skapar en hälsosam aktivitet i muskler, blodcirkulation och hjärna. Detta kan annars vara svårt att uppnå i en hektisk alternativt statisk livsstil. Liknande effekt får man också av kombinationen motion och meditation i olika former. I bastun förstärks effekten av att man skvättar vatten på de heta stenarna i kaminen och slår sig med björkruskan. Ruskan fungerar som massage. Ångpuffen ’nyper’ skönt i skinnet och man känner en härlig rysning genom kroppen. En riktigt stark sådan kick – när hettan upplevs som sin motsats, kallfrossa – kan kännas som en skön orgasm!
    Svettningen rensar hudens porer från all smuts, tvål behövs knappt. Detta minskar besvär av akne mm. Död hud lossnar och skrubbas lätt bort med en grov svamp, borste eller slipsten. En sista sköljning med svalt vatten drar ihop porerna igen. Rena föryngringskuren! Men denna djuprensning bör inte göras alltför ofta, flera gånger i veckan. Då kan huden torka ut för mycket och hinner inte återbildas. Tvål och schampo avfettar hud och hårbotten, vilket kroppen försöker motverka med ökad utsöndring! Lagom är bäst som alltid.
    Efter bastubadet får man den bästa sömnen, så passa på! Att gå ut och rumla, kanske frossa och supa i rökiga miljöer, förstör vad man uppnått. Det är nästan en dödssynd...

”Om inte bastu, sprit och tjära botar, då snart döden hotar.”
”Jos ei sauna, viina ja terva auta, niin tauti viepi hautaan.”

Bastu som umgängesplats
Att bada tillsammans med familjen eller vänner är en trevlig umgängesform. Avklädda sina status symboler, är alla jämbördiga och endast sig själv – bokstavligt och bildligt naken. Nakenhet är dessutom så naturligt att inte ens kön har betydelse, så män och kvinnor kan mycket väl bada ihop. I bastun förekommer knappast könsroller.
    Bastun är också det ideala filosofiska rummet. Den avslappade miljön ger tankarna och fantasin tid och fritt utrymme. Det fungerar som meditation, särskilt när man är ensam. Tillsammans med andra kan man diskutera om allt mellan himmel och jord. Även helt motsatta åsikter kan vädras utan fientlighet – aggressiva känslor försvinner i bastun. Det leder till konstruktiva lösningar.
    I Finland har bastubadet alltid spelat en stor roll inom business och politik. Affärsfolk och politiker har oftast bastat ihop i samband med sina möten. Många viktiga beslut har tagits på bastulaven, inte bara vid konferensbordet.
    Av detta bör framgå att bastu inte är avsedd för sexuellt umgänge. Visst förekommer erotik i anslutning till bad - för inne i bastun är det ju för varmt. Det är rätt naturligt mellan personer som sällskapar. Men bastuklubbar som lever på promiskuitet föraktas av sanna bastubadare.

”In sauna veritas”

Barn i bastun
Barn brukar tycka att bastubad är roligt. De kan plaska fritt med vatten som ingen annanstans. Låt dem ha en större balja och leksaker. Men de ska inte få skutta omkring för att inte snubbla eller stöta mot den heta kaminen!
   Små barn tål dock inte höga temperaturer så bra, så de ska hålla sig på bastuns nedre regioner där det är svalare. Men att kvasta lätt med en egen liten basturuska är stimulerande även för minstingar.

Risker – också
Bastukaminen är en het pryl, som man ska ha respekt för – precis som spisen i köket. Vedeldning innebär en viss brandrisk som all lek med elden. Vatten och tvål på golvet betyder halkrisk, som i alla badutrymmen. Vattnet som värms i behållare vid kaminen blir kokhett, villket kan betyda risk för skållning.
    Bastubad är en fysisk ansträngning. För friska personer är detta bara hälsosamt. Men lider man av vissa sjukdomar, t ex besvär med hjärta och blodtryck, bör man ta det försiktigt liksom med annan motion. Även värmen kan orsaka problem om man är känslig. Dricker man inte tillräckligt kan vätskebristen orsaka yrsel mm.
    Allergi mot björkris? Knappast något problem. Även personer som är överkänsliga mot olika växter bör kunna basta utan besvär. Varken björkruska eller regnvatten med lite pollen brukar framkalla obehagliga reaktioner.

Kringsysslor
Kaminens hetta kan utnyttjas mer i samband med badet. Till exempel till matlagning. Det är dock inte meningen att ordna en fullständig middag, utan bara fixa något lättare tilltugg. Sedan kan man småäta före, mellan eller efter badomgångarna. Det återställer saltbalansen, som också kan rubbas av svettningen.
    Man kan sätta ett galler på stenarna eller nära taket, där man placerar matkärl för uppvärmning. Det får dock inte droppa ner på kaminen, det osar illa! På glöden kan man grilla korv, steka fisk, baka potatis och småbröd etc. Där kan man också placera en speciell röklåda med aromgivande spån.
    Som nämns i andra avsnitt ska man dricka mycket. Bäst är vanligt vatten, men utspädd juice går också bra. En läskande dryck är filmjölk utspädd med vatten, som också är lite mättande. Kolsyrade drycker är mindre lämpliga i stora mängder. Alkohol ska undvikas, man ska inte bli berusad – bastun i sig är tillräckligt ’berusande’. Olyckor händer lätt vid fylla...

Läs mer » Recept

Bastun kan också utnyttjas som tvättstuga och torkrum för kläder, om man inte har särskilda utrymmen för det. Björkruskor, som ska lagras för vintern, kan med fördel torkas snabbt och effektivt medan bastun värms upp.

Ha det skööönt!

Primus motor Eila Seel
+46-(0)73-7392473, saunafantasthappy.se

Innehåll i avsnittet Funktioner:
• Allmänt
• Bastutyper
• Energiaspekter
• Syftet
• Umgängesplats
• Barn i bastun
• Risker
• Kringsysslor
• Utrustning

Läs mer
» Bastuprocedur :
• Förberedelser och uppvärmning
• Entré
• Kasta bad och kvasta björk
• Tvagning
• Städning och avslutande

Läs mer
» Om basturuska
» Bind en ruska
» Bild på björkruska

Eldning med ved
Läs mer om » Vedelda

Ordlista - plock ur vårt » LEXIKON

kamin (bastu-, bras-) - kiuas (uuni) -(sauna) stove
end särskild eldstad med stenmagasin för upphettning av bastu

lave - laude - bench
bänk i bastu, finns flera på olika höjdnivåer

badkastning - löyly (”höyrypuuska”) -(gust of) steam (puff)
att stänka vatten på bastustenar för att åstadkomma ångpuffar

ruska (björk-) - vihta - whisk (bunch) of birch twigs
i synnerhet för användning i bastu

kvasta björk - vihtoa - whip with the saunawhisk
daska med basturuskan för effektiv bastukänsla

hetbad, inläggning - hauduttaa, haude - bathe with hot water, bathing
när man lägger exempelvis en basturuska i varmt vatten för att mjukas upp

hetta upp, värma - kuumentaa, lämmittää - heat, warm up
exempelvis med kamin eller eldstad

värmeslag - lämpöhalvaus - heat stroke
kan man få vid oförsiktig bastande

Ambitionen är att skapa ett sauna-lexikon. Den finns här på Biblioteket...
– Skicka in fler ordförklaringar och översättningar som har någon anknytning till bastu! Tack

Korvgrillning à la Sauna

Praktisk utrustning / behov beroende av bastutyp
• Vattenbehållare: större så för kallvatten (40-50 l), mindre cistern vid kaminen för varmvatten (20 l)
• Skopa med långt skaft samt bytta (stäva) för att kasta vatten på kaminstenar
• Baljor och öskar: olika storlekar för tvagning, blötläggning av ruskor mm
• Grövre svampar, tvättvantar och borstar för tvagning, skrapa eller slipsten för hudhårdnader
• Termometer (till minst 100°), hygrometer
• Eventuellt: sittdukar av frotté eller plastad frotté, fittpärta
• Nätpåse för tvålrester
• Liten hjulvagn med hyllor för badsaker, torkställ för handdukar
• Städredskap: golvskrapa, skurborste, torktrasa
• Vedlåda (bärbar) eller vedkasse
• Basturuska = yvigt och välbundet knippe av lövade kvistar, främst björk, som används för att slå sig själv eller annan badare över hela kroppen. Numera finns också ruskor av konstmaterial, som är mycket hållbara. Miniruskor kan hängas som prydnad och doftgivare i omklädningsrum mm.
Läs detaljer om » Utrustning